Nu är dagen här, dagen då Bosse ska flytta i från oss.
I och för sig så är det på prov i tre veckor först, men om det går bra och han trivs där ute på landet så kanske han måste få flytta på heltid.. =( Jag blir ledsen när jag tänker på hur underbart mysig och go han är och att jag inte kommer få ha honom bredvid mig i sängen. Älskar ju min Bosse-bus. Har ju haft honom sedan han var lill-liten, alltså 3,5 år. Sen vet jag inte hur Lovis kommer reagera när han är borta, antingen kan det bli bättre för henne med eller så känner hon sig ännu mer ensam. Ja det rör sig många tankar och funderingar om detta i mitt huvud. Vet med mig redan nu att jag kommer gråta när jag lämnar bort honom.

Jag ogillar verkligen att behöva skiljas från någon jag tycker mycket om, bara för att omständigheterna runt om kring inte fungerar.. det är svårt att ge upp då och gå vidare! 

Igår den 17:e Januari fyllde jag hela 25 år, kanske lite av en milstolpe?! Har avklarat 25% av ett sekel och nu har jag rätt att få ha en fjärdedels livskris om så skulle behövas. Känner mig rätt lugn för det just nu, vi får se hur det är när jag börjar närma mig 26 eller 27.. men det tar vi då. =) Nu när jag blivit lite äldre har jag börjat fundera på att starta min karriär som lill-tant. Kanske ska börja med handarbete, vad sägs om stickning? Måste bara hitta tid till det, så jag tar och funderar vidare på detta ett litet tag till... 

Igår var en helt underbar födelsedag. Hade en bra och rolig dag på jobbet och när jag kom hem vankades besök av massa härliga personer som ville fira mig (och fika). Hade bakat en jättetårta, allt från grunden, hade t.o.m. plockat de rårörda jordgubbarna själv som var i ena lagret. 14 stycken var vi som fikade och surrade hela kvällen lång, sista gästerna gick hem efter 23 så det blev ett lååångt firande. Detta gillades skarpt, men sen var Karin helt slut! Tack för alla gratulationer!



I söndags såg jag inte alls fram emot att fylla år då jag var riktigt nere, men nu i efterhand så kanske det var det som behövdes. Var verkligen glad hela dagen och sken som solen själv. Detta har jag min familj och mina underbara vänner att tacka för, ni hjälper mig upp igen efter jag trillat ner.   

Efter att ha hunnit umgåtts lite mer med Cecilia senaste dagarna så börjar jag med spänning se fram emot att få åka till Thailand på vårat äventyr. Det börjar närma sig ordentligt, åkter nästa fredag den 27:e. *Tjoo* Då ska jag kurera mig och ladda mina batterier. Denna resa ger jag mig själv i present för att jag har slitit som en idiot flera år nu, dags för min belöning! =)

I morse när jag vakna och tittade ut var det alldeles vitt ute av snön som stormade runt på innergården. Trodde inte då att det skulle bli något av skidåkningen idag, men efter att ha avvaktat någon timme och det lugnat ner sig lite ute så var vi på plats i nya backen på Frösön. Har haft strålande sol hela dagen, visst har det blåst på rätt bra på toppen av men bara en lite bit ner i backen så var det lä.
 








Nedfarterna var inte så långa så den mesta tiden gick åt till att åka lift. Men det har varit en väldigt rolig och trevlig dag. Tack Olov för att du drar med mig på äventyr, det gillas!! =)

Ja nu ser jag verkligen fram emot en hel ledig helg. Har jobbat 15/17 dagar nu så är lite nöjd på det. Här ska verkligen njutas av hela 3 lediga dagar.. *wiiee*

Imorgon blir det slalom! =)

Ikväll efter jobbet tog jag och gick en lååång promenad hem. Kände att jag behövde gå av mig lite. Känner mig en smula frustrerad inombords. Jag går och tänker på en massa som jag inte kan släppa för tillfället. Hade jag kunnat göra någe åt det så vore det gjort nu men får bara vänta och se, jag som ogillar att vänta längre stunder.  

På tal om något annat, ibland kan det bli så för mig att jag i några dagar hamnar i en "inte helt nöjd känsla" detta gäller då mat. Jag kan då äta, äta och äta i massor men ändå inte känna mig nöjd, det rent ut sagt kliar i fingrarna efter mera. Detta förbannade jättesug är svårt att motstå och äter upp mina tankar. Med snus kunde jag mycket enklar komma över detta sug men nu när jag inte snusar så äter jag massor!!!  Det är jobbigt.. och jag får ju lite ångest över allt jag vräkt i mig när dagen är över.

I morgon är det en ny dag men nya tag =) Bara fortsätta kämpa på!

Vi är nu inne på andra veckan på det nya året - 2012. Om vi börjar med att blicka bakåt..

2011
Året då jag fick trycka på "reset"-knappen och sakta börja om på nytt. Ett år har gått sedan jag flyttade till egen lya och sedan bröt upp det destruktiva förhållande som jag och Erik hade. Efter det har motgångarna varit många och hårda och de har succesivt avlöst varandra, gärna flera motgångar samtidigt. MEN jag har klarat av allt detta. Har tagit min sjuksköterskeexamen, har fått jobba mer än 100% på psykiatrin. Jag har klarat mig ekonomiskt även fast jag har levt på gränsen i månader, nu är det bättre. 

Träffat många härliga grabbar som lärt mig att det finns snälla grabbar där ute med som inte vill en illa. Jag har träffat många andra nya människor också som jag lärt mig både det ena och det andra av, detta tar jag med mig. Har fått utstå en massa jävla skit från vissa personer, men jag ger inte upp för det, kommer fortsätta kämpa för min egen skull! Senast idag ville jag sätta "kors i taket" för att jag blev så positivt överraskad av en person i min omgivning. Eller som man annars kan säga "plötsligt händer det". Tänk att en sådan liten gest kan betyda så mycket - en stor vinning för mig! Icke att förglömma vad jag har uppskattat mina ÄRLIGA och HÄRLIGA vänner som jag har, utan er hade detta inte gått, ni betyder MYCKET!

Har kämpat som en idiot med mitt dåliga mående under året, både det psykiska och fysiska... hade aldrig kunnat tro att det skulle vara så himla tungt att börja komma tillbaka efter den stora nedåtsvackan.. men det ser ljusare ut nu! Jag blir starkare för var dag fast jag någon gång emellanåt trillar ner (bryter ihop lite) tillfälligt och måste klättra upp igen.

Det jag är ABSOLUT mest stolt över från 2011 är att jag har utvecklats något enormt som person. Lärt mig såååå mycket om mig själv, insikt, börjat förstå varför jag gör som jag gör, varför vissa saker blir så fel, vad jag behöver jobba mera med och börjat acceptera mig själv. Är en sprucken, trasig och kantstött Karin, tidigare ihopsatt med tejp lite sporadiskt men nu försöker jag med annat lagningsmedel för att få mig att hålla ihop bättre efter livets sviter.
Jag är på G men har en lång väg kvar...

2012
Kan detta bli året då det vänder och blir lite lättare? Kanske kan jag få smaka lite på räkmackan? Väntar just nu på besked om det blir fortsatt jobb på 3A, annars måste jag börja se mig om efter annat. Nu kämpar jag på till slutet av januari då jag får min välförtjänta "belöning" - Thailandsresan. Efter resan är alla blad tomma/blanka och det finns inget planerat över huvudtaget. Känns både spännade och skrämmande för en person som mig som behöver ha några grundmål!!

Hoppet finns att 2012 blir ett bättre år =)

Har haft en skön ledig dag. Träffa mamma nere på stan och vi luncha ihop, kika runt lite på stan och sedan en fika på det. En massa välbehövligt surrande har det blivit och nästintill ingen shopping. Det enda jag fick med mig från stan var fem stycken servettringar från loppis. Upptäckte efter en stund att de var två olika sorter men vad tusan gör det när man pröjsat 10kr för dem, tycker ändå att de var fina. =)

Tre jobbdagar kvar sedan drar jag hem till syrran över julen. MYS! Längtar efter janssons frestelse, då är min jul gjord. ;)